Betets påverkan på faunan

En stor del av betesmarken är solbelyst, öppen och rikt på örter. Det gillas av insekter. Fåglar i sin tur dras till insekterna.

Fåglar och insekter dras än mer till hagmark om de innehåller buskar och träd. I betade marker uppstår den naturliga variation i landskapet som insekterna, fjärilarna och övrig fauna behöver. Här finns ofta både kort gräs och ytor med mer högvuxna örter och gräs, tillsammans med träd, buskage och förekomster av öppen sand eller grusmark.

Flera av dessa viktiga miljöer finns dessutom ofta bara inom en liten yta i en hagmark. Detta är väsentligt, då många insekter inte kan förflytta sig särskilt långt. Flera fågelarter trivs också särskilt bra i öppna hagmarker, med god tillgång på insekter som föda. Även buskar och bryn för fåglar, eftersom de passar bra som häckningsplatser.

Som exempel kan nämnas törnskatan och staren. Andra fågelarter som är knutna till marker som hävdas är bland andra gök, gulsparv, rödbena och stenskvätta. Insekterna är mycket viktiga i betesmarkens ekosystem på flera sätt. Som föda åt betesmarkens fåglar, som pollinatörer och som nedbrytare av organiskt material.

Maskinellt lantbruk större hot mot faunans mångfald

Lantbrukens utveckling mot monokultur och likriktad skötsel av marker är kanske ett ännu större hot mot insekternas mångfald, än minskningen av hagmarker i sig.

Det verkar vara variationen i landskapet som är viktigast. Ett lätt bete verkar vara att föredra, framför ett hårt betestryck, om man vill gynna hagmarkens insekter. Många fjärilsarter är dock beroende av ängs- och betesmark för sin överlevnad.

Fjärilar och öppna gräsmarker

Kamgräsfjärilen är en av de arter som är typiska för öppna gräsmarker. Ängsgräs av olika slag är värdväxter för fjärilens larver. Andra exempel på fjärilar som är knutna till betade marker är aurorafjäril, veronikanätfjäril och blåvingar. Det är just de speciella hagmarksväxterna som fungerar som värdväxter för insekterna. Det gör betesmarken så viktig för till exempel fjärilarna.

Faunan som pollinatörer av floran

Men även störningen som blir i markskiktet, som en följd av betesdjurens tramp, är nödvändig för många insekter, mikroorganismer och maskar. Många arter av betesmarksväxter är å sin sida också beroende av insekterna som pollinatörer för att kunna sätta frö.

Insekter har ofta specifika behov som behöver tillgodoses. Varje typisk hagmarksväxt har gissningsvis ungefär tio arter av insekter knutna till sig. Ett specifikt behov har också de dynglevande skalbaggarna som är beroende av hagmark för att överleva.

Betande djur istället för maskinell gräsklippning i stadnära natur och parkmark

Många spillningslevande skalbaggar är rödlistade på grund av att de betade markerna minskat. Exempel på andra insekter som är knutna till hagmarken är guldbaggar och blombaggar. Troligen gynnas fjärilar av att gräsytor i stadsnära natur och parkmark sköts genom någon form av bete i stället för genom gräsklippning med maskin.