Betets påverkan

Det har gått lång tid sedan våra gamla naturbetesmarker bearbetats med redskap. Naturbetesmarkerna har inte heller gödslats eller kalkats. Det har gjort att marken är näringsfattig. I synnerhet är marken fattig på kväve.

Naturbetesmarkerna kännetecknas av att de har stor biologisk mångfald – både när det gäller flora och fauna. När djur betar marken medför det att ingen växtart kan ta över och konkurrera ut de andra. En tät grässvål bildas som gör att ogräs har svårt att ta sig in. Grässvålen fungerar också som en barriär som håller tillbaka etableringen av träd och buskar.

Artrika brynzoner

Brynzoner, det vill säga gränsområden mellan olika typer av natur, är vanliga i betesmarker. Dessa brynzoner är ofta extra artrika. Jordmån och klimatet i området bestämmer delvis hur artsammansättningen ser ut på en hagmark. Men än viktigare för hagmarkens typiska artrikedomen är betningen. Till exempel påverkas hagmarkens biologi genom hur betesdjuren väljer att beta olika växter. Betesdjur väljer beta efter växternas kvalitet och smaklighet.

Kultiverad betesmark och kulturbete

Det förekommer också kultiverad betesmark – så kallat kulturbete. Kulturbete är mark som är bearbetad på något sätt, och som inte riktigt har samma artrikedom som naturbetesmarken.

Ängar och slåtter

Den kultiverade betesmarken är dock värdefull. Den kan om den förvaltas på rätt sätt bli lika artrik som naturbetesmarken. Ängar innehåller ännu fler arter än naturbetesmarken.

Traditionellt sätt sköts ängar genom slåtter, istället för att ytan hävdas enbart genom bete. Det går dock att efterbeta ängen. Det går också att hävda en ängsmark enbart genom bete – om du planerar betet väl.

Slåtterns tillväxt som bete

Efter slåttern som normalt sett sker i juli och augusti har ängen kvar en stor del av sin tillväxtperiod. Tillväxten har sedan gammalt tagits ut som bete. Efterbetet gör att ängens flora inte kommer att bestå av alltför mycket högvuxna arter. Eftersom tillgång till bete på ängens eftersäsong är lägre, kommer betesdjuren att även äta bort ovälkommen sly.

Även på ängsmark fyller således bete en mycket viktig funktion, eftersom betet håller tillbaka oönskade men dominanta växtarter. Vårbete ska dock inte förekomma på mark där ängsflora ska gynnas.

Naturlig gödsling av hagmark

Inte enbart själva avbetningen av växterna påverkar hagmarkens biologi. Gödsel från djuren påverkar också florans sammansättning, liksom slitaget och djurens del i fröspridningen.

Gödsel i form av träck och urin från betesdjuren återför i princip det fosfor och kalium som betas bort. En del kväve avgår i form av ammoniak till luften. Den koncentrerade gödseln kan dock orsaka brända fläckar i hagmarken, eller att kvävegynnade arter fläckvis tar över.

Djurens tramp påverkar också marken, dess struktur, och därmed påverkas även markens förmåga att hålla vatten samt genomluftningen. Detta påverkar i sin tur marktemperaturen såväl som mikroklimatet. Marken förändras också genom att floran förändras. Till exempel har det visats sig att när får betat på samma yta under flera år, tenderar mängden perenna gräs öka i det betade växtsamhället. Som en följd av detta har markens infiltrationsförmåga ökat och erosionen minskat.